Vad man lägger märke till i sin närhet hänger mycket på vad man känner till sedan tidigare. Nu när jag är inne i biodlingens värld så är det klart att jag får syn på sånt jag inte tidigare skulle ha gjort. Finns det en bikupa i närheten kan man vara säker på att jag nosar mig fram till den. Här är några bigårdar jag funnit på senaste tiden.
I somras hittade jag en demonstrationskupa i Mariebergsskogen i Karlstad. Där kunde man titta in i kupan genom plexiglas och läsa om binas liv. När bina ska in och ut ur kupan traskar de på den vita inglasade bron som leder genom ett plank, som gör att besökarna (här Filip i ösregnet) inte får direktkontakt med bina.
Vid Sandviks gård i Görvälns naturreservat lyckades jag spana in några bikupor på ett par hundra meters håll där de stod i utkanten på en äng. En bit mark runt kuporna var inhängnad och det fanns plats för ytterligare kupor. Det låg en hög med gamla vaxkakor strax intill. Inte särskilt hygieniskt...
När Filip och jag var på Universeum i Göteborg i somras fanns det en demonstrationskupa (av en mindre typ än i Karlstad). De hade fluster genom väggen på huset. Häromveckan var vi på Liseberg, som är granne till Universeum. Då hittade jag utsidan på väggen där bikupan fanns och därmed även flustret till kupan. Än en gång poserar Filip. Trots att det var lite kyligt flög bina glatt ut och in ur kupan.
Vid Rosendals trädgårdar på Djurgården finns några kupor. Jag är lite osäker på vad det är för kupmodell, men uppstaplingskupor var det i alla fall. Flustren såg rätt slitna ut, men bina är säkert lika glada för det.
När jag var med Filip och en del av hans släktingar i Linköping i helgen gick vi förbi Linköpings biodlareförenings bigård i utkanten av Trädgårdsföreningen. Där fanns det ett femtontal fina kupor av olika typer.
Det är kul att få se andra bikupor än sina egna. Inte en enda ser likadan ut!
2 kommentarer:
Hej Andreas
Jättekul att läsa din blogg! Du verkar verkligen ha lärt dig mycket på den tid du har haft dina bikupor.
Kan känna igen mig i mycket av den passion du beskriver, biodling är verkligen fascinerande!! Även om jag tror att du är liiiiite mer biten än jag :-)
Jag är nybörjare på biodling och har haft mitt första samhälle nu i sommar. Hade lite otur med att drottningen dog i samband med flytten av kupan (vid midsommar). Trots detta fick jag 17kg honung och lämnade c:a 8kg för bina att invintra på så det var trots allt över förväntan! Säljer ingen honung i år utan ger bara bort (skapar behov *ler*) men nästa år tänkte jag sälja.
Har tänkt utöka nästa år till 3 kupor, tror jag. Har köpt en gammal begagnad dubbelkupa i trä, tung som ett as, men jättefin. Skall skrapa lite färg på den under vintern och måla den så den är fin till våren.
Jag bor i Östersund och vi har (ännu) ingen varroa här, vilket jag är glad för, men det är nog bara en tidsfråga tyvärr...
Hoppsan, det blev en lång kommentar :-)
HaD så gott!
//Annika Engvall
Kul att du gillar bloggen. Synd med din drottning. Jag hade själv otur med en i somras. Det känns lite skakigt att så mycket beror på en enda individ i samhället...
Ja, man behöver lite vinterarbete för att kunna ägna sig åt biodlingen på vintern. Men vad häftigt det blir de första dagarna med flygväder. Alla dessa bin i luften! Jag längtar redan!
Lycka till med dina bin!
Skicka en kommentar