Het slungning

I lördags slungade jag för första gången i år. Jag har varit på jakt efter en begagnad slunga senaste veckorna, men det har jag inte lyckats hitta. Så det blev till att ta sig till biodlarföreningen igen. Det här var första gången jag arbetat själv i slungrummet, men det gick snabbare än väntat. 54 kilo blev det, men gott om honung är kvar i kuporna. Trots att jag i stort sett bara skördade täckt honung var vattenhalten 19 %. Den ska vara högst 20 %, men helst har man större marginal än så här. Den här dagen var fruktansvärt varm, inte en man vill arbeta på. Fördelen är att honungen rinner ur ramarna lättare i värmen!

Igår blev jag uppringd av en second hand-butik vid Ekebyhov som fått in en 3-ramars handdriven slunga i nyskick. Hur skulle man få denna såld? Hade det bara varit en 4-ramars motordriven modell hade jag slagit till... Helst skulle man velat ha en som är självvändande också. Det är rätt glest med begagnade slungor jämfört med efterfrågan. Direkt en annons för en slunga av intresse kommer ut, så går den åt. Det blir kanske till att köpa en ny. Sbio har just den typ av slunga jag tänkt mig för 9000 kronor i sin katalog, men den var slut. Att ta in en till skulle gå på 22000 kronor... Det drar lätt iväg pengamässigt med biodlingen, och särskilt när det gäller att köpa slunga, den enskilt största investeringen.

Köpa tio bin?

Idag fick jag en lustig förfrågan. Jag blev uppringd av en som ville köpa tio bin av mig. Ja, bin, inte bisamhällen! Han utförde nämligen kbt-behandling (kognitiv beteende-terapi) och hade nu en patient som hade fobi för bin... Han undrade om han kunde få hämta bin i en låda, och vad de kostade. Först tänkte jag ta betalt för min tid, men att skaka ner bin i en låda kändes inte så arbetsamt, mest en kul grej, så tio bin kunde han få hämta gratis. Och tio bin är ju inget mot de tiotusentals som finns i ett samhälle. När jag insåg att han skulle behöva åka från Södermalm till Ekerö bara för att få tio bin, så tipsade jag istället om en biodlarkollega med stadsbin, så slipper han den långa transporten. Får han inte napp där får han väl komma till Ekerö...

Efterfrågan på avläggare

Nu har jag tagit ner annonsen för avläggarna. Först såg det inget vidare ut med parningen för andra omgången drottningar och jag blev lite besviken, men det visade sig att drottningarna behövde lite mer tid bara. Antagligen beror det på det regniga vädret som varit. Hittills är 10 av 12 drottningar parade. Tyvärr lyckades inte tillsättningen av en drottning till en avläggare, och en drottning vill jag ha själv, så åtta avläggare blir det förhoppningsvis. Intressenter står i kö för elva avläggare, så de går åt!

Parningsväder och avläggarförsäljning

Synd att vädret blir sämre nu när drottningarna ska paras. Förra veckans väder hade gärna fått stanna även denna vecka. Vindstilla och uppehåll skulle öka chansen för en lyckad parning. Majstormarna gav i alla fall upp.

Just nu har jag annons ute för avläggare. Ännu finns det avläggare över (vid lyckad parning vill säga), se annonsen!

Oväntad drottning

I nästa omgång i drottningodlingen började bina dra upp 11 av 20 larver till drottningar, så det var ju i alla fall bättre än sist. Första omgången drottningar är nu i parningskupor som jag ställt på balkongen.

Jag slog ihop dragbiavläggarna med respektive modersamhälle en vecka efter att de gjordes. Senare upptäckte jag att jag inte förstört alla drottningceller, utan missat en. Den hade drottningen hunnit krypa ur innan jag upptäckte misstaget... Som tur var lyckades jag relativt lätt hitta ungdrottningen i lådan. Det här var alltså ovanför spärrgallret, så den gamla och nya drottningen hade inte träffat varandra och samhället hade inte svärmat. Eftersom jag ändå var orolig för svärmning satte jag ett spärrgaller under nedersta lådan. Den nya drottningen satte jag i parningskupa.

Mina stationsparade drottningar från förra sommaren har haft en sämre vårutveckling än övriga och har kalkyngel. Synd! Det var ju de som skulle briljera.

Dålig antagning

Idag satte jag burar på drottningcellerna för att de inte ska byggas ihop. Som vanligt har antagningen varit dålig. Ett dygn efter omlarvningen hade 6 av 20 larver börjat matas upp. Idag återstod 4 st... Det är för få för att räcka till sommarens avläggare, så jag ska larva om igen nu i helgen. De drottningceller som är på gång har jag redan flyttat från avläggaren, som matat upp dem, till ett fullstort samhälle för ruvning. Där sitter de nu i översta skattlådan där jag också satt yngelramar för att bina ska värma ordentligt. Avläggaren får sedan ta hand om nästa laddning omlarvade larver.

Våren i bigården

Nu var det ett bra tag sedan senaste inlägget... Jag tänker vara flitigare framöver. Nu har flytten till Ekerö skett och det har krävt en del engagemang. Inga bilder den här gången, eftersom Filip inte har fotologistiken igång riktigt än.

I början av april städade jag bottnarna i kuporna. Samtidigt gav jag dem tio tomramar. Det är ju så att jag låter bina övervintra på tio ramar, men med en tom låda under. Det är denna tomlåda som jag fyllde med de nya ramarna. Eftersom värme stiger så är tycker jag det är för tidigt för att placera ramarna ovanför yngelklotet, som ju behöver värme.

25 april flyttade vi. Att bina skulle med samma dag var inte planerat, men Filip tyckte det var bäst, när vi ändå hade hyrt lastbil. Det var nog bra tänkt, bortsett från att det gjorde att flytten var avklarad 01:00. Innan flytten hade vi bara kollat med grannen närmst platsen tänkt för bina att det var OK. Senare visade det sig att grannen på andra sidan tomten, som jag tyckte hade tillräckligt avstånd till bikuporna, var allergisk mot bistick. Det gjorde att jag målade upp diverse dystra scenarier. När vi väl snackat igenom det här med bina (skillnad mot getingar osv), så kände hon sig lugnad. Men att ha en allergisk granne gör att det är viktigare än någonsin att arbeta svärmförhindrande, ha snälla bin och se till att de har vatten nära kuporna.

För två veckor sedan gjorde jag första ordentliga genomgången av samhällena. Det var rätt sent, och nära att det var för sent. Tre av samhällena hade nämligen fyllt sina kupor till bristningsgränsen, så jag gav dem mer plats. Jag växlade ordning på yngellådorna, för att få välfyllda yngelkakor och i förekommande fall få drottningen att utnyttja kakor som tidigare varit i nederlådan. Drottningen befinner sig ju helst i överlådan. Övriga tre samhällen var det sämre ställt med. Samhället som fått taket avblåst i vinterstormen var riktigt minimalt. Det fanns inga larver eller täckt yngel, utan bara ägg. Men drottningen och en tapper, om än liten, skara arbetsbin hade alltså överlevt kylan. Jag slog ihop samhället med det näst svagaste samhället. Därmed blev sex samhällen till fem. Drottningen som bemästrat nedkylningen fick sätta livet till. Hade det inte skett nu så hade det blivit av senare i år, eftersom hon skulle bli tre år i år. Man vill ha unga drottningar för att ha en bra äggläggning och friska samhällen.

För att hindra svärmning gjorde jag i helgen dragbiavläggare för de två starkaste samhällena, som båda kom från bigården i Hässelby (bra ställe för bin?). Övriga samhällen fick varsin låda till. Rätt vad det var hade jag också gjort en avläggare och påbörjat drottningodlingen för i år genom att larva om och ge avläggaren larverna att dra upp till drottningar. Fem samhällen är nu åter sex!