torsdag 15 maj 2008

Inne i bikupan

Nu var det ett tag jag skrev ett inlägg till bloggen, men det betyder inte att det varit händelselöst på bifronten. Tvärtom! Jag tänker biodling dygnet runt. Intressant hur man spanar in vartenda blommande träd och maskros, och tänker på dem som biföda! När jag ser en blommande växt jag inte känner till vill jag veta vad det är för nåt så jag kan kolla upp hur attraktiv den är för bina.

I helgen var jag och Filip återigen vid demonstrationskupan och kunde bland annat se hur mängden nektar och täckt yngel ökat. Fortfarande höll sig drottningen undan. Men så får jag senare veta att det inte finns nån drottning i samhället! Det fanns tydligen tidigare både en gammal och en ny drottning, så Lotta hade ihjäl den gamla. (Det ska nämligen bara vara en drottning, den ena dödar normalt bina eller så svärmar den med halva samhället, och det vill man inte.) Bara det att även den nya förolyckats på nåt vis. Så nu är det viselöst (vise = drottning) och det håller på att föda upp en ny. Så kan det gå...

Observera hur binas små fötter nött bort färgen vid flustret

Igår (onsdag) var det en stor dag. I ett halvår har jag väntat på den. Det var första praktiska tillfället i biodlingskursen! Tidigare har det bara varit teorilektioner, den senaste för ett halvår sedan. Men nu drog vi på oss var sin overall och slöja, och tog kupkniven i handen för att ge oss in i bisamhällena i föreningsbigården. Häftigt, men samtidigt har jag nog sett för mycket film och bilder för att få en riktig första-gången-upplevelse... Vi letade upp drönarram, övriga yngelramar, foderramar och till slut den så viktiga drottningen! Det var rätt odramatiskt, men vi var lite klumpiga så bina surrade surt. Men de var riktigt snälla! Såna fina bin vill jag ha!

Inte bara lyfte vi ramar och använde rökpust. Jag och en kursare räddade undan några bin som fallit ner på marken genom att lyfta dem i vingarna. När jag hört att man ska tänka på att "så länge man lyfter arbetsbiet i båda vingarna så kan det inte stickas" har jag bara skrattat. Jag? Lyfta bin, ett och ett? Men nu har jag gjort det. Synd bara att jag glömt kameran så det inte kunde förevigas...

Inga kommentarer: