Ovillig drottning

Igår skulle jag bara kolla om drottningarna kläckts samt skära ur drönarramar, hade jag tänkt. Drottningarna var inte kläckta, utan börjar nog krypa ut först idag. Men så kom jag på att jag skulle kolla om det var någon parningskupa där drottningen börjat lägga ägg. Jag har nämligen ett gäng parningskupor stående, där jag inte kommer ihåg hur länge de stått. Antingen har de stått i säkert sex veckor eller i knappt tre. De senare skulle ju fortfarande kunna ge en äggläggande drottning, för det var ju en vecka sedan jag kollade senast.

Hur som helst så var det en ny äggläggande drottning i en kupa. Vad glad jag blev! Som sagt har ju drottningtillgången varit begränsande för avläggarbildning. Dags för en ny avläggare alltså! Jag började med att ta hand om drottningen, tog med mig ramen med drottningen till verktygen. Borde gjort tvärt om och hämtat drottningplockaren, men jag ville inte behöva leta upp henne igen. Efter några meter hade jag tappat henne med blicken, och letade och letade. Borta! Är hon på marken? Jag började söka av vägen fram till kupan där hon bott. Hittade henne inte. Kollade igenom kupan, för hon kunde ju kanske flugit tillbaka dit. Inte där. F-n... Sökte igen av marken, lite noggrannare. Och så, kom ett stort bi flygande. En drönare? Nej, drottningen! Det var en något svajig färd och hon landade i gräset en meter från kupan. Jag började göra mig redo för att ta upp henne med handen, men skulle jag skada henne? Då lyfte hon igen och landade på utsidan av sin kupa. Till historien hör att jag just plockat bort parningskupan bredvid och de hemlösa bina höll på att flytta in i den jag nu arbetade med. Därför var jag orolig för att dels inte kunna hitta drottningen i den allt mera trånga kupan, dels för att de olika bigängen kanske skulle börja bråka med varandra. Jag gjorde en satsning och sprang och hämtade drottningplockaren. Som tur var satt drottningen kvar utanpå kupan och jag kunde snabbt fånga in henne! På bilden pustar jag ut med min fångst i tryggt förvar.

Efter denna action kom nästa problem. När jag märkt och satt drottningen i tillsättningsbur "upptäckte" jag den materialbrist som jag ju faktiskt nämnt i förra blogginlägget. Det är inte bara drottningtillgången som begränsar... Först trodde jag att jag bara behövde smälta in vax i nya ramar, för att ersätta norpade ramar i produktionssamhället jag skulle göra avläggaren av. Men inte heller någon låda var ju ledig... Som tur var hade två samhällen dåligt fyllda skattlådor, så jag kunde ta en låda från ena samhället och sätta över honungsramarna i det andra. Så hade jag till slut en låda med halvutbyggda ramar att ta med mig till samhället för avläggarbildning. Tur att det löste sig. Nu har jag gjort min nionde avläggare i år!

Just nu finns en annons ute för nya omgången drottningar, se länk. De kommer jag köra ut på renparningsområdet på Munsö, en halvtimmes bilresa hemifrån. Mamman är snäll och produktiv!

Bigården sväller

Mina två samhällen i Hässelby har ju haft en explosionsartad utveckling, som ledde till svärmen från det ena av dem. Det andra har fortsatt göra drottningceller för att kunna svärma. I onsdags tog jag i ordentligt och tog bort tre av fem lådor från det ena samhället och två av fem lådor från det andra. Jag ersatte med mellanväggar. Det var säkert 50 kilo honung som togs från samhällena...

Lådorna tog jag från Hässelby till Bromma. Där använde jag ett par av dem till avläggarbildning och resten (med honung) satte jag på den avläggare som tidigare dragit upp drottningarna. Ett av samhällena i Bromma fick också ställa upp och lämna ramar till avläggarna. Nu är det gott om samhällen i bigården...

Med från Hässelby tog jag också drottningar från parningskupor för att sätta till avläggarna. En av de fyra drottningar jag hade behövt hade inte krupit ut ur sin cell, utan var död. En av de avläggare som jag behövde fick jag därför vänta med till idag då jag tog en drottning från parningskupa i Bromma.

Igår åkte jag med ett par parningskupor med drottningar till Lovö inför vidare flytt till Västra Högholmen för renparning med fina carnicadrönare. Egentligen skulle det varit fyra drottningar som skulle parats där, men en hade inte krupit ut och den andra saknades... Jag har insett att jag borde tillsätta utkrupna drottningar till parningskuporna och inte mogna drottningceller. Då vet man att det inte blir "missfall" i parningskupan. Nu blir det i alla fall en bra vecka för parning, enligt väderprognosen, med soligt väder!

Nattlig räd i bigården

Igår kväll var det fullt upp med bina. Jag skördade honung, flyttade samhällen, tog en drottning från sin parningskupa, gjorde en avläggare... Puh! Vi tar det från början.

Samhällena i Hässelby

Mina samhällen i Hässelby skördade jag honung från. Jag kände mig rätt girig när jag tog ramar där bina inte täckt honungen. Är honungen täckt med vax kan man vara säker på att vattenhalten inte är för låg. Eftersom honungsmängden inte ökat i kuporna senaste veckan så kan jag ändå vara hyfsat säker på att den honung som finns är färdigbehandlad, även utan täckvax. Det var lite plock fram och tillbaka med ramar, men till slut hade jag 18 ramar nedstoppade i mina nybyggda lådor.

Nu var det dags att flytta samhällena. Jag vill ha lindhonung, och vid bigården i Bromma finns det mängder av lind. Det var lite knepigt att få till plats i bilen åt alla kupdelar med bin. Jag lyckades knöka ner ena samhället på två lådor medan det andra samhället fick det lite spatiösare med två gånger två lådor. Dags för avfärd.

Direkt när vi börjat köra mot Bromma ångrade jag att jag inte satt spännband runt kuporna med bin. Man har ju hört vad som kan hända. Jag satt på helspänn och blev mer och mer ett nervvrak. Detta ljud av friktion mellan lådorna med bin... Måtte friktionen räcka! Med en avslutande pärs i form av trottoarkanten vid infarten var vi framme utan att bin tagit sig ut. Bara att bära kuporna på plats och ge dem ytterligare utrymme. I en låda utan ramar, som jag transporterade bin i, hade de små liven satt sig så här under innertaket.

Samhällena i Bromma - dragbiavläggarna

Det ena tittade jag inte till, men det svagare kollade jag läget med. Det visade sig att det fanns en äggläggande drottning, även om jag inte fick ögonkontakt med henne. Samhället har väldigt ont om foder, så jag gav det foderdegen Apifonda i brist på annat. Egentligen ska man använda 50-procentig sockerlösning om man vill stöd-/drivfodra avläggarsamhällen så här på sommaren.

En ny avläggare

Nu var det dags att ta mina framodlade drottningar från de två parningskuporna. I ena fanns det ingen drottning, hon kläcktes nog inte ordentligt. I den andra parningskupan var det fullproppat med yngel, så nu gällde det att hitta drottningen. Det gjorde vi, och Filip märkte henne med en grön prick. Eftersom alla samhällen redan har fungerande drottningar, så knoppade jag av ett avläggarsamhälle från det starkaste samhället från Hässelby. På så vis kan jag tillsätta den nya drottningen där. Vips har jag ett femte samhälle! Bara att sätta ett par yngelramar, en pollenram, en honungsram och ytterligare bin i en ny kupa. Jag väntar med drottningtillsättningen tills dagen därpå, så bina i avläggaren känner att de är utan drottning och därmed tar emot en ny utan problem.

Vid det här laget har mörkret gjort sitt intåg. Men det finns resurser. Filip riggade en strålkastare, så det blev som på dagen. Logistiken var genomtänkt den här kvällen, men allt tar längre tid än jag tänker mig, det är bara att räkna med!