En toppendag med Älvnäsfestivalen!

Igår gick alltså Älvnäsfestivalen av stapeln. Jag hade sedan länge ställt mig in på att delta och planerat honungshanteringen därefter. Det gällde att inte ta andra skörden för året för sent, eftersom den kristalliserade honungen behöver dryga tre veckor från bikupa till marknadsbordet. Därför var det extra stressigt när köpet av slunga dröjde (jag hade ju tänkt slippa transporten fram och tillbaka till föreningens slunglokal) och när jag byggde om den inköpta slungan med tidspress. Det var ju störande att färgen jag använde till motorfästet torkade så låååångsamt...
Hur som helst var festivalen värt allt slit. Det var trevligt att träffa så många som intresserade sig för honungen. Att den var gjord 100 meter från marknadsplatsen bidrog starkt till intresset! De produkter som inte var lokalt tillverkade var däremot inte lika eftertraktade. Jag har alltså förköpt mig på sidoprodukter som tvål och dylikt, men det är ju sånt som håller länge. Det var väl i alla fall bra att ha ett brett sortiment, för att inte marknadsbordet skulle vara så torftigt. På bilden nedan har jag packat om honungskarameller.

Presentförpackningarna med honung sålde inte så bra heller, jag som gjort mig till med cellofanpåsar och allt... Populärast var nyslungad honung, med honung smaksatt med citron på god andraplats!

Många fick man locka till bordet genom att erbjuda provsmakning, men vissa såg man på långt håll att de var ute efter honung, med raska kliv mot mig. Flera var fascinerade och tyckte det var jättekul med lokalproducerad honung. Jag tror nog att jag skaffat mig några stamkunder i området. Efter festivalen satte Filip upp en skylt på brevlådan, "Säljes: Honung från egen bigård", för att kunderna ska hitta tillbaka.
När jag sorterat tillbaka alla lådor i huset och biboden var jag helt slut och lade mig i hängmattan, första gången sedan vi fick den för över en månad sedan. Skönt. Perfekt väder hade vi haft. På kvällen käkade vi vid den anordnade puben och lyssnade på Repeatles som spelade. En toppendag! Här är en flygbild över festivalområdet, som Filip tog när vi tog chansen och flög helikopter. Häftigt!

Träffa biodlaren på marknaden!

Jag bor ju numera i Älvnäs på Ekerö. Vart tredje år hålls Älvnäsfestivalen, härnäst nu på lördag 27 augusti. Det är då marknad och diverse aktiviteter på dagen och restaurang och liveband på kvällen. Jag hörde efter med arrangörerna om jag kan få stå och sälja extremt närproducerad honung under dagen och visst fick jag det!

Sortimentet är breddat inför marknaden genom att jag köpt in honungstvål, pollen och en barnbok, samt rullat vaxljus. Egna produktionen bidrar med sensommarhonung, högsommarhonung, honung smaksatt med citron respektive eukalyptus, nyslungad honung och olika presentförpackningar med honung. Dessutom jag skaffat informationsmaterial om bin och biodling att dela ut!

Mycket på en gång

Idag skördade och slungade Filip och jag för sista gången i år. Nu har nektartillgången avtagit i naturen. Det hade den väl i stort sett gjort även förra skattningen. Det var nämligen inte mer honung i kuporna nu än den gången.

Nu när kuporna står på egna tomten hinner man mer. Förutom skattning och slungning utfodrade jag även samhällena med varsin hink bifor. Jag hade tänkt hinna med att byta drottning i ett samhälle också, men när jag skulle hämta den nya drottningen så var parningskupan drottninglös. Tur att jag inte hunnit mer än att fånga in gamla drottningen, så jag kunde släppa tillbaka henne i samhället. Anledningen till att jag ville byta ut henne är att samhället hade en dålig vårutveckling.

Totalt har jag fått ca 155 kilo honung från mina fem produktionssamhällen. Det är i nivå med Sverige-snittet. Tidigare har skörden legat betydligt högre. Beror det på sämre honungsår, lägre skördar på Ekerö eller att jag gjort fler avläggare? Vi får se vad kollegerna fått.

Se denna artikel i DN där bönder konverterar från vallmoodling (heroin) till biodling. Trots detta tycker jag inte att man kan dra slutsatsen att biodling är lönsammare än drogbranschen, åtminstone inte i Sverige!

Slungning med egen slunga!

Efter mycket vånda, väntan och vedermödor har jag nu min egen slunga. Den tar 4 ramar och är självvändande!

Det visade sig nämligen häromveckan att det faktiskt fanns en självvändande slunga kvar i biredskapsbutiken, men att den var transportskadad. Dessutom var motorn utlånad. När motorn väl kom tillbaka så var motorfästet avsågat... Jag köpte den ändå, till nedsatt pris så klart. Att buckla ut transportskadan visade sig vara rena barnleken jämfört med att bygga ett nytt motorfäste. Hela tiden har jag kastats mellan hopp och förtvivlan. Motorfäste som pajats, butiker som stänger tidigt, färg som torkar långsamt. I slutänden skulle man kanske ändå skaffat en dyrare, men från början fullt fungerande slunga... Nu är i alla fall allt övervunnet och första slungningen har genomförts här hemma. (Tidigare slungade jag med biodlarföreningens slunga.)

På tomten har jag en bibod, som är lagom stor till förvaring av utrustning och till att slunga. Inför slungans ankomst lade jag laminatgolv där den skulle stå. Befintliga golvet hade glipor mellan brädorna och vid slungan blir det lätt kladd, så materialet som blev över efter golvläggning i köket kom väl till pass.

Vid avtäckningsbordet får både Filip och jag plats att arbeta samtidigt tack vare att han är vänsterhänt och jag är högerhänt. Det blev ett rätt bra flyt i arbetet, men gummihammaren fick göra insatser för att finjustera (nåja) slungan. Fördelen med en självvändande slunga är att man slipper vända ramarna. Slungan vänder själv ramarna när rotationsriktningen ändras, se filmen nedan (tyvärr verkar inte filmen fungera på alla datorer).

Det verkar som att satsningen på att minska honungsproduktionen genom att göra många avläggare fått effekt. Eller är det bara så att det blir mindre honung på Ekerö än i Västerort? Nio avläggare har det blivit och hittills har jag skördat 101 kilo. En del honung är kvar i kuporna, men det verkar inte komma in så mycket mer nektar i år. En reservation är om den ljung som jag sett i skogen skulle ge nektar. Gör den det så blir det slitsamt... Hoppas inte!

Het slungning

I lördags slungade jag för första gången i år. Jag har varit på jakt efter en begagnad slunga senaste veckorna, men det har jag inte lyckats hitta. Så det blev till att ta sig till biodlarföreningen igen. Det här var första gången jag arbetat själv i slungrummet, men det gick snabbare än väntat. 54 kilo blev det, men gott om honung är kvar i kuporna. Trots att jag i stort sett bara skördade täckt honung var vattenhalten 19 %. Den ska vara högst 20 %, men helst har man större marginal än så här. Den här dagen var fruktansvärt varm, inte en man vill arbeta på. Fördelen är att honungen rinner ur ramarna lättare i värmen!

Igår blev jag uppringd av en second hand-butik vid Ekebyhov som fått in en 3-ramars handdriven slunga i nyskick. Hur skulle man få denna såld? Hade det bara varit en 4-ramars motordriven modell hade jag slagit till... Helst skulle man velat ha en som är självvändande också. Det är rätt glest med begagnade slungor jämfört med efterfrågan. Direkt en annons för en slunga av intresse kommer ut, så går den åt. Det blir kanske till att köpa en ny. Sbio har just den typ av slunga jag tänkt mig för 9000 kronor i sin katalog, men den var slut. Att ta in en till skulle gå på 22000 kronor... Det drar lätt iväg pengamässigt med biodlingen, och särskilt när det gäller att köpa slunga, den enskilt största investeringen.

Köpa tio bin?

Idag fick jag en lustig förfrågan. Jag blev uppringd av en som ville köpa tio bin av mig. Ja, bin, inte bisamhällen! Han utförde nämligen kbt-behandling (kognitiv beteende-terapi) och hade nu en patient som hade fobi för bin... Han undrade om han kunde få hämta bin i en låda, och vad de kostade. Först tänkte jag ta betalt för min tid, men att skaka ner bin i en låda kändes inte så arbetsamt, mest en kul grej, så tio bin kunde han få hämta gratis. Och tio bin är ju inget mot de tiotusentals som finns i ett samhälle. När jag insåg att han skulle behöva åka från Södermalm till Ekerö bara för att få tio bin, så tipsade jag istället om en biodlarkollega med stadsbin, så slipper han den långa transporten. Får han inte napp där får han väl komma till Ekerö...

Efterfrågan på avläggare

Nu har jag tagit ner annonsen för avläggarna. Först såg det inget vidare ut med parningen för andra omgången drottningar och jag blev lite besviken, men det visade sig att drottningarna behövde lite mer tid bara. Antagligen beror det på det regniga vädret som varit. Hittills är 10 av 12 drottningar parade. Tyvärr lyckades inte tillsättningen av en drottning till en avläggare, och en drottning vill jag ha själv, så åtta avläggare blir det förhoppningsvis. Intressenter står i kö för elva avläggare, så de går åt!