Ingen lindhonung

Nu är jag tillbaka från en tågluff i Öst-/Centraleuropa. Så klart har jag spanat av honung i butikshyllor. Idel flytande. Bland annat var vi i Ungern, som man ju kan hitta en del akaciahonung från i svenska butiker. Vid ett tillfälle for en bigård förbi utanför tågfönstret i det knastertorra bergslandskapet i Kroatien. Kan det bli någon honung i den hettan? Åtminstone fanns det några honungsstånd på marknaden i Split.

Väl hemma igen skyndade jag till mina bigårdar för att kolla läget. Det var hög tid att spärra ner drottningen på en låda för att inte ynglet ska vara för utspritt mellan ramarna vid invintringen. Redan innan resan hade jag sorterat om bland ramarna så ljusa fina ramar finns i nedersta lådan som alltså blir den som bina ska övervintra i.

I Bromma ville jag skatta honung, som jag ju hoppades skulle vara lindhonung. Tyvärr inte, åtminstone inte enligt bedömningen hittills. På bilden pågår provsmakning i bigården direkt från honungsramarna.

Linden blommade när jag var bortrest, men det är ju inte varje år den ger nektar. Jag skördade och slungade ändå den honung som samlades in under treveckorsperioden. 37 kilo på tre samhällen. Nu är den ympad för att kristalliseras. Tyvärr glömde jag att tappa upp icke-kristalliserad nyslungad honung för försäljning... Spekulanterna får vänta till nästa skörd, slutskattningen, som gissningsvis blir om cirka två veckor.

Jag har haft funderingar på att sälja ett par produktionssamhällen efter "linddraget" för att minska skörden, men det verkar det inte bli något av med. Dessutom har en biodlingskollega sagt att draget är över, så det kommer kanske inte in så mycket mer honung att ta hand om. Jag såg själv att bina tagit hål på en del vaxlock, som för att börja äta av förråden. Kanske bäst det!? Men det finns en hel del honung kvar i kuporna, särskilt i Hässelby där jag bara skattat en gång. Jag verkar ha förlikat mig med tanken på att ta hand om honungen. Vill jag sedan sälja samhällen gör jag det till våren när jag vet hur övervintringen gått.

I kalkyngelsamhället skulle jag ju byta drottning för att få ordning på problemet. Lättare sagt än gjort. När jag stod där med gamla drottningen framför mig och skulle ha ihjäl henne tog det emot. Ångest och funderingar på alternativ lösning. För att döda en insekt. Till slut så kom Filips pappa till räddning och knipsade med sekatören. Jag tittade inte. Nu tar det emot att titta på bilderna på henne, vars liv jag så abrupt avslutade. När borttagandet av drottningen var avklarat slog jag ihop samhället med en av avläggarna, och lade tidningspapper emellan.

Avläggaren hade tidigare fått alla bin från parningskuporna som jag tagit drottningarna från. Då avskiljde jag också de olika fraktionerna bin med tidningspapper. Tanken är ju att bina ska vänja sig vid nya drottningens doft innan de hunnit gnaga sig igenom pappret. På marken under kupan hittade jag ett täcke av smulor som på bilden nedan. Bina har verkligen fått arbeta. Två tidningssidor har de helt tagit bort från kupans insida!

Honungsslit och mer kalkyngel...

Senaste veckan har jag slitit med all honung. Med så här många samhällen (fem produktionssamhällen) blir det en del, 88 kilo. Då har jag ändå avknoppat åtta avläggare vid det här laget.

Fredagskvällen förra veckan hade jag tänkt skatta och slunga, men först kl 20 var jag klar med skattningen, så slungningen fick vänta till dagen efter. Och tur var väl det, för det tog också tid. Hade slungningen blivit av på fredagen hade den varit klar vid tvåtiden på natten... Den gick ändå rätt bra, tack vare fin hjälp från Filip.

Nu har jag ympat och burkat honungen. Mycket honung tar mycket tid, men nu står den för kristallisering i kyl. Som tur är så fick jag en fräsch kyl gratis, annars hade jag inte haft plats för alla burkar.

När jag skulle tappa upp honung på en burk så tappade jag fokus totalt. Ca ett kilo honung gick förlorat när det hamnade utanför burken...

Nu hoppas jag att linden ska ge nektar i år också. Den slog ju ut i veckan. Precis som förra året så slog lindarna här i Vällingby ut några dagar innan de i Bromma.

Under veckan har jag fått tillbaka drottningarna som jag haft för parning på parningsstationen på Västra Högholmen, så jag gjorde varsin avläggare åt dem. De här tänker jag inte sälja, så nu behöver jag minska antalet samhällen på annat vis, kanske ska jag sälja produktionssamhällen efter linddraget.

Jag räknade nedfallet av varroa igår. I genomsnitt har jag väldigt lite varroa. Undrar om det berodde på dubbel behandling i fjol (myrsyra + oxalsyra). Ett samhälle hade samma nivå som för ett år sedan, ca 2 kvalster per dag, men det är ändå rätt OK.

Vid nedfallskontrollen så upptäckte jag att ett av samhällena hade kalkyngel... Det var från det samhälle jag gjort avläggaren som hade kalkyngel i förra inlägget. Det mörka dammet har jag sett tidigare i det här samhället, men inte tänkt så noga på, men nu när man jämförde nedfallet med det från en annan kupa så blev det rätt tydligt att det är något på tok. Jag får använda en av mina drottningar från Västra Högholmen till att ersätta drottningen i kalkyngelsamhället. Det borde hjälpa.

Första bi-försäljningen, första kalkynglet

Nu har jag hunnit sälja fyra avläggare och ytterligare fyra drottningar. Två avläggare till står redo och kommer hämtas nästa vecka. Efter att de första två avläggarna hämtats av köparen så var allt helt OK, men efter att nästa två lämnat bigården tycker jag att det börjat bli lite glest bland kuporna... Hur kan jag lämna iväg mina små bin så där. Inte att jag tror att de kommer fara illa, men jag har hunnit vänja mig vid så många samhällen. När de var som flest så var hade jag elva kupor, varav nio i Bromma, där jag ägnat större delen av min tid i sommar. Det är där som jag har (tagit mig) plats för lite fler kupor.

Senaste köparen ringde och hörde sig för ett antal gånger om han inte skulle få sina avläggare snart. En avläggare tänkt för honom var lite trög i starten. Trots att jag gjorde enligt skolboken, så blev det kalkyngel i den. Gissningsvis fyllde jag den med för lite bin i förhållande till mängden yngel, så att bina hade svårt att hålla värmen. Kalkyngel orsakas av en svamp som trivs när temperaturen blir något under den normala för ynglet, som när det blir angripet blir "mumier". Först är de vita och sedan när svampen bildar sporer så blir de svarta. På kupbottnen låg både vita och svarta mumier, men inte så många, och sedan jag fyllt på med bin så har problemet försvunnit. Men innan dess så hann en annan avläggare växa till sig, så köparen fick den istället.

Jag hade fått intrycket att köparen haft bin sedan tidigare, men när han hämtade dem så visade det sig att de var hans första. Inte konstigt att han var så angelägen. Tydligen skulle han ställa upp dem vid en koloniförening, och när kuporna inte kunde hämtas den dag vi först talat om, så blev tydligen kolonisterna oroliga och undrat om det inte skulle komma några bin. Kul att bina var så eftertraktade!

Bigården sväller

Mina två samhällen i Hässelby har ju haft en explosionsartad utveckling, som ledde till svärmen från det ena av dem. Det andra har fortsatt göra drottningceller för att kunna svärma. I onsdags tog jag i ordentligt och tog bort tre av fem lådor från det ena samhället och två av fem lådor från det andra. Jag ersatte med mellanväggar. Det var säkert 50 kilo honung som togs från samhällena...

Lådorna tog jag från Hässelby till Bromma. Där använde jag ett par av dem till avläggarbildning och resten (med honung) satte jag på den avläggare som tidigare dragit upp drottningarna. Ett av samhällena i Bromma fick också ställa upp och lämna ramar till avläggarna. Nu är det gott om samhällen i bigården...

Med från Hässelby tog jag också drottningar från parningskupor för att sätta till avläggarna. En av de fyra drottningar jag hade behövt hade inte krupit ut ur sin cell, utan var död. En av de avläggare som jag behövde fick jag därför vänta med till idag då jag tog en drottning från parningskupa i Bromma.

Igår åkte jag med ett par parningskupor med drottningar till Lovö inför vidare flytt till Västra Högholmen för renparning med fina carnicadrönare. Egentligen skulle det varit fyra drottningar som skulle parats där, men en hade inte krupit ut och den andra saknades... Jag har insett att jag borde tillsätta utkrupna drottningar till parningskuporna och inte mogna drottningceller. Då vet man att det inte blir "missfall" i parningskupan. Nu blir det i alla fall en bra vecka för parning, enligt väderprognosen, med soligt väder!

Ont om parningskupor

Drottningodlingen fortgår. Igår fyllde jag fler parningskupor med bin och drottningceller. Serieproduktion, verkligen. Tyvärr hade jag inte parningskupor till alla drottningceller, så jag lät avläggaren som dragit upp alla celler få behålla en och så gjorde jag två småsamhällen i en låda med skiljevägg som fick varsin cell. Några celler fick jag göra mig av med...

En drottning hade hunnit krypa ut.

För några dagar sedan skulle jag sätta burar över senaste omgången celler, men då hade bina redan hunnit bygga ihop dem med vax. Jag pillade bort vax för att frigöra drottningcellerna, så jag kunde sätta burar på dem. Förhoppningsvis tog de inte skada av det. Nu har bina gjort ett nytt försök att bygga vaxkaka. Nu gjorde burarna nytta!

Idag skulle jag boka in några parningskupor för placering på parningsstationen på Västra Högholmen. Utplacering var planerad till nu på lördag, men var nu förskjuten ungefär en vecka. Först blev jag orolig att mina drottningar som planeras kläckas inför helgen skulle bli för gamla för parningen, men tydligen skulle det inte vara någon fara. Puh!

När jag skulle titta till samhällena i Hässelby idag så hade det ena det trångt. Igen! De hade börjat dra upp nya drottningar och den rådande drottningen såg liten ut som att hon bantat för att kunna flyga, så jag fruktar att det här samhället också ska svärma... Jag gav dem mer plats och rev drottningceller. Bara att hoppas att det duger.

Min första svärm

När jag var med bitillsynsmannen i bigården i Hässelby upptäckte vi att samhällena hade det riktigt trångt och de hade massor av drottningceller på gång. Tyvärr hade jag bråttom just då och hade inte heller med mig ytterligare lådor till kuporna, så jag kunde inte göra några svärmhindrande åtgärder, mer än att riva drottningceller.

Senare, när jag skulle göra dragbiavläggare, så märkte jag en tydlig minskning i antal bin i ett samhälle. När jag dessutom inte hittade drottningen, och inte heller nylagda ägg förstod jag att samhället hade svärmat, dvs hälften av bina hade flygit iväg med gamla drottningen för att hitta ett nytt bo... Vilken miss. Jag har lärt mig att svärmen lämnar kupan först när en ny drottning är på väg att kläckas. Antingen hann jag inte riva drottningcellerna i tid eller så var bina helt enkelt riktigt desperata efter mer plats. Tyvärr verkar det inte vara någon som sett svärmen smita iväg, annars hade jag kunnat få en varning och rycka ut för att fånga in den.

Jag gjorde dragbiavläggare för alla mina samhällen. Skillnaden mot förra året var att jag efter 5-7 dagar slog ihop modersamhället och dragbiavläggaren igen. Jag väntar med utökning till dess att jag har nya parade drottningar klara.

Nu har jag tre omgångar på gång i drottningodlingen. Den första fick rätt dålig antagning, så det fick bli en extraomgång. Senaste omgången startade jag igår. Med den är målet att få dem parade på parningsstationen Västra Högholmen. Antagningen, dvs antalet larver som bina börjat mata till att bli drottningar, har varit 5 av 20, 13 av 20 respektive 6 av 10. Tyvärr har jag inte parningskupor åt alla, men det är möjligt att jag gör små avläggare där några kan paras också. Några drottningar ska jag försöka sälja oparade. Här är några celler burade, eftersom jag inte vill att bina bygger ihop cellerna med vax.

Igår fyllde jag parningskupor med bin från skattlådor (se film och bild nedan) och tillsatte drottningceller från den första odlingsomgången. Sedan dess har de stått stängda i källare och ska placeras ut imorgon. Denna omgång låter jag parningen ske i Hässelby. Förra året parade jag drottningarna i Bromma. En av drottningcellerna satte jag i det samhälle som svärmat, så de får en ny drottning.

De så kallade SBR-bottnar jag köpt började jag måla i helgen. De ska vara funktionella, men jag gjorde ändå en modifikation i konstruktionen... Alla mina bottnar måste vara klara innan avläggarbildningen börjar på allvar om ett par veckor.

Igång med drottningodlingen

I fredags hade jag bitillsynsmannen på besök för inspektion av mina samhällen. Vi hittade inga tecken på amerikansk yngelröta, som är det man främst letar efter. Nu har jag tillstånd att flytta samhällen efter att jag själv utfört motsvarande kontroll av samhällena. Om ungefär en vecka kommer det vara dags att flytta på parningskupor. Jag har nämligen kommit igång med årets drottningodling!

I torsdags larvade jag om från en yngelram till den odlingsram jag byggde i förra inlägget. Jag testade lite olika storlekar på larver, kanske lite onödigt eftersom jag tror mig ha en bra bild av vilken storlek larverna borde ha. Efter tålmodiga svar från Lotta (tack för hjälpen!) fick jag veta att jag borde göra en avläggare för att dra upp larverna till drottningar, eftersom det är så tidigt på säsongen, och så fick det bli.

När jag höll på att plocka i samhällena för att få ihop avläggaren höll jag på att tabba mig. För att bina i avläggaren ska välja mina omlarvade larver att dra upp till drottningar ska det inte finnas annat öppet yngel tillgängligt. För ett ögonblick glömde jag det och höll på att ge avläggaren en massa fina larver i en ram... Det gäller att ha huvudet med sig! Jag vill ju ha så bra förutsättningar som möjligt för att få ett bra utbyte av drottningar, och de ska ju sitta på odlingslisten för att vara hanterbara.

Drottningarna ska jag använda till avläggare som jag tänker göra senare i sommar. Jag har funderat på vad jag ska ha för strategi när jag gör avläggare. Just nu tror jag att jag kommer att dela vardera samhälle i Hässelby i flera och göra en avläggare från varje samhälle i Bromma. I så fall blir det i storleksordningen 8-10 avläggare att sälja eller utöka egna biodlingen med. Jag har märkt av det sug som finns efter bisamhällen, och har fått ett par önskningar om att köpa. Det verkar vara många som blivit av med sina samhällen i vinter. Jag har nog haft tur som har klarat mina samhällen så bra.