I förra veckan genomfördes honungsbedömning i biodlareföreningens styrelse. Efter kontroll och provsmakning av innehållet i tretton honungsburkar var resultatet att samtliga godkänts, däribland min egen honung. Bedömning av honungen görs bland annat i kategorierna renhet, konsistens och förpackning. Till exempel ska det inte finnas främmande partiklar i honungen, honungen ska inte ha tydligt märkbara kristaller, lock och gängor får inte vara kladdiga. Vid nedslag får man poängavdrag, vilket i kombination med hur viktig kategorin är påverkar totalsumman. Klarar man inte poänggränsen är honungen inte godkänd. Man behöver ha sin honung godkänd i en honungsbedömning i lokalföreningen för att få köpa och använda SBR:s etikett. Jag själv använder ju min egen etikett, men honungsbedömningen är ett sätt att kunna få tips på vad man kan göra bättre. Om det nu finns nåt sånt. Min honung fick nämligen full pott...
Denna honung har en otillåten tillsats, så den säljer jag inte! Olyckan skedde när en burk ramlade och krossades. Filip räddade den mesta honungen och gjorde denna etikett för att retas...
Honungen i affären, som har samlats ihop från hela Sverige och blandats samman, får en rätt förutsägbar smak. Men det är fascinerande hur honung kan smaka så olika, när den kommer från enstaka bigårdar! Ingen honung vid bedömningen var den andra lik. Ett av bidragen kom från en bigård inte långt ifrån den jag har i Bromma, men ändå var det tydlig skillnad i smak. De olika burkarnas smak liknades vid mentol, dextrosol, tutti frutti och fikon!