Allting blommar, men drottningar dör...

Vilken härlig tid! Bara man går utanför dörren så slår häggdoften emot en. Överallt blommor. Bikuporna står under en gigantisk hägg, lika stor som huset.

Bredvid häggen står ett bigarråträd och ett plommonträd, alla i full blom. Bärbuskarna blommar, och så den viktiga maskrosen! Måste erkänna att jag rensat bort några praktexemplar av maskros, men mest njuter jag av de små solarna och bina likaså. Jag hade i och för sig väntat mig att en större andel av pollenbina skulle haft maskrosens orange pollen med sig till kuporna, men det finns mycket annat pollen att hämta i omgivningen. Hur som helst är det full fart på dragbina så här fina dagar.

Ett par av samhällena fick idag tredje lådan. När jag jämför med dagboksanteckningar från förra året så är årets utveckling 1-2 veckor senare. Det kanske beror på att den här våren var kallare än förra. Övriga samhällen står på två lådor. Samhälle 5 var klent och jag försökte stötta med bin från andra samhällen, men det räckte uppenbarligen inte. Igår var drottningen död, i alla fall fanns inga ägg och inget öppet yngel. I samhälle 4 hittade jag inte heller ägg eller öppet yngel, så gissningsvis var drottningen förlorad även där. När jag för två veckor sedan tittade i kuporna så reagerade jag inte på att det var något fel på äggläggningen där, men däremot fanns det drottningceller, dock utan larver. Uppenbarligen visste bina att något var på tok med drottningen. Igår slog jag ihop samhälle 4 och 5. I samhälle 5 fanns det en täckt drottningcell, så jag hoppas att den ger resultat. När jag skulle plocka bort bottnen efter samhälle 5 så låg drottningen död på nätet...

Just det, årets första stick fick jag igår. Städhandsken jag använde hade det gått hål i, först bara en pytteliten spricka så jag inte brydde mig om att byta handske. Men sedan AJ! Hålet hade blivit stort som en tioöring (någon som minns hur de såg ut!?), så när jag stack ner fingret i kupan så stack ett bi tillbaka...

Vårutfodring

Efter att ha sett väderprognoser som förutspått nära nollgradiga temperaturer kommande dagarna så ville jag stödmata med foderdeg. Tidigare så har jag använt en vanlig kuplåda att ha för att höja upp taket, så att fodret ska få plats ovanpå yngelrummet. Nu har jag gjort särskilda sargar för samma funktion. På så vis slipper jag använda lådor som jag behöver förvara ramar i. Filip kläckte idén att sätta ihop sargarnas sidor med gångjärn. Då kan de fällas ihop och förvaras mer utrymmessnålt. För att inte släppa ut den värdefulla värmen isolerade jag med tidningar och skumgummi. Nu har de ändrat väderprognosen, som säger att det kalla vädret dröjer några dagar. Aja, skönt att ha det här gjort.

Vid en promenad idag passerade vi ett par sälgar en bit bort. De var fulla med bin som samlade pollen! Som jag mindes det fanns det också ett antal sälgar på ängen utanför tomten, men nu kan jag inte se något träd med gula dunbollar där.

Alla samhällen har klarat sig så här långt, peppar, peppar... Idag var det mer aktivitet än jag sett tidigare. Det var ordentlig trafik vid samtliga kupor. När jag gav samhällena foder så såg jag att de varierar i bistyrka. Två av dem verkar lite klenare än övriga, men det är ju bara bedömt utifrån en snabb titt.

Pollenbin i luften

Igår när jag kom hem vid 17:30 så flög det bin vid kuporna. Inte nog med det, de kom hem med pollen! Jag har sett att hassel blommar och att sälgen är på gång; båda viktiga pollenkällor. Vissa kupor hade mycket mer flygtrafik än andra, men det var ett tydligt surr från alla kupor. Stålnätsburarna som jag ställt över kuporna för att undvika fågelangrepp gav tyvärr en del inflygande bin problem - de satt kvar på nätet. Jag ställde burarna åt sidan och hoppas att talgoxarna håller till godo med talgbollarna.

Jag gläntade på taket till ett par kupor, bland annat den med temperatursensorn. Där var biklotet på samma ställe som det var när sensorn sattes in i november, i sydöstra fjärdedelen av lådan. Det fanns bin även på andra ställen runt om i lådan, så klotet har lösts upp något, men det var tydligt var ynglet dras upp. Där kändes det riktigt varmt. Temperaturen mäts precis utanför klotet.

Aktivitet i bigården!

Så här efter vintern är väntan över. Äntligen får man se bina bege sig ut från kupan! De tar en kort flygtur för att bajsa efter månader av nödighet. Så snart jag känner mig säker på att alla bin gjort sina behov ska jag stödmata med foderdeg. Jag brukar alltid göra det så här på våren, eftersom jag inte vill in i kupan och störa för att kolla foderläget.

Av temperaturmätningen tycker jag mig se att aktiviteten ökar även i kupan. Det är i och för sig svårt att veta om den högre temperaturen beror på att bina nu (och inte tidigare) omger temperatursensorn, eller om det faktiskt beror på högre aktivitet. Jag gissar på aktiviteten. Det är i alla fall hög tid nu, tycker jag!

Årskrönika – min biodling 2011

Här är en något försenad årskrönika för år 2011. Det var ett år med en del förändringar för min biodling. Största skillnaden är ju att vi flyttat till villa på Ekerö och numera har kuporna på egna tomten. När själva flytten av möbler, husgeråd osv hade skett så passade Filip och jag på att flytta kuporna när vi ändå hade lastbil. När vi nästan var framme med lasset var jag tvungen att stanna för att släppa ut ett bi ur byxbenet. Lite nervös var jag innan jag fick stopp på bilen och kom ut...

Väl på sin nya plats så verkade bina obekymrade av den nya omgivningen och har arbetat på bra. Även jag har trivts, särskilt som jag här har en egen bod till biodlingsprylar! Boden visar jag på bilden nedan, samt berättar om biodling för några släktingar.

Inför säsongen 2011 upplevde jag min första "förlust" sedan jag blev med bin 2008. Det var ett samhälle, vars kupas tak flög av under en snöstorm. Samhället blev då utkylt och återhämtade sig aldrig. Det lilla som var kvar av samhället efter vintern slog jag ihop med samhället bredvid. En lärdom är att sätta ett spännband runt hela kupan istället för att bara hålla kvar taket med en sten.

Mitt samhälle med kalkyngel hade fortfarande problem med detta, trots ett tidigare drottningbyte. Den gången slog jag ihop samhället med en avläggare för att få en ny drottning. Nu gjorde jag mitt första egentliga drottningbyte genom att sätta in en drottning i en utätningsbur. Innan hade jag haft gamla drottningen i utätningsbur för att i möjligaste mån försöka lura bina.

Den här gången var det en egenodlad drottning jag bytte till. Drottningodlingen har haft ett fortsatt lågt utbyte. Få celler har blivit antagna och utbyggda. Jag trodde jag hade problem även med parningen, men hade helt enkelt kontrollerat parningskuporna för tidigt. Det var tidvis dåligt väder, så det tog väl längre tid innan lyckade parningsflygningar kunde ske. Dock så fanns det enstaka parningskupor där drottningen gått förlorad. I en sådan kupa blev arbetsbina äggläggande, i brist på drottning. Det är första gången det hänt för mig. På bilden nedan kan man se hur flera ägg lagts i samma cell, något som äggläggande arbetsbin gör. Bina i den parningskupan skakade jag ut på marken.

Efter att jag tagit drottningarna från parningskuporna lät jag kuporna stå kvar med följden att bina i några kupor drog upp nöddrottningar. Jag slog ihop samtliga ramar från parningskuporna i en vanlig kupa, precis som förra året, se bilden nedan. Jag tänkte mig att eventuella drottningar skulle göra upp sinsemellan, så att bara en skulle bli kvar. Denna som jag trodde enda drottning tog jag bort och slog ihop det nya samhället med en avläggare. Som tur var hade jag spärrgaller emellan, för det visade sig att det fanns en till drottning i samhället gjort från parningskuporna...

För att hålla en genetisk spridning bland bina så köpte jag in en drottning från en parningsstation i Hälsingland. Här är drottningen nyanländ i brev:

Det var en del ruljans med avläggarförsäljning kring skiftet juni/juli. Nedan sker leverans av tre samhällen, med nästa kund som väntar på sin tur. Så många rymdgubbar har jag inte haft i min bigård samtidigt förut!

Efter mycket strul och meckande kom äntligen min egen slunga på plats och blev en rätt funktionsduglig självvändande slunga. Här håller jag på att förbereda slungan för första slungningen genom att diska slungkorgen med tandborste:

För er som inte läst av en refraktometer så har Filip nedan lyckats fota hur det ser ut (i min typ av refraktometer). Kanten mellan mörk- och ljusblå visar här att just den här satsen hade vattenhalten 19 %.

I år var första gången jag varit med egen honung och sålt på en marknad. Kul att vara ute och träffa intresserat folk! Plus för att det var en så pass lokal marknad, ett stenkast från bigården.

Återigen invintrade jag samhällena med 1,5 hinkar bifor som foder till varje samhälle. På bilden ovan är fyra av kuporna med samhället i nedersta lådan och en biforhink upp-och-ner-vänd i den övre.

På sensommaren drabbades några vaxkakor av vaxmott, som om det vill sig illa kan förstöra hela vaxlager. Det här var första gången jag varit med om synliga vaxmottsangrepp. Det var tydligt hur de föredrog vaxkakor från yngelrum, enbart mörka kakor var angripna. För att bekämpa vaxmottet så tog jag bort alla angrepp jag hittade och grävde ner eller eldade upp. Sedan behandlade jag ramarna med vax som tidigare år med ättiksyra, se tidigare inlägg. Nedan kan man se en vaxmottslarv i sin väv. Huga!

Sedan i höstas mäter jag temperaturen i mitten av en bikupa. Än så länge tror jag att sensorn är i utkanten eller utanför biklotet, eftersom temperaturen ligger kring 10 grader. Bin störs av buller och i diagrammet nedan kan man se på temperaturen hur de blev uppjagade när vi klockan 11 började köra gamla grenar i en kompostkvarn fem meter ifrån kupan...

Här är uppföljning av målen i förra årskrönikan och nya mål inför säsong 2012:

• Jag invintrade samma antal samhällen som förra året. Mål 2011: att invintra 5 samhällen (varav en avläggare) Verklighet: 6 samhällen invintrade Mål 2012: 6 samhällen invintrade, inte fler!
• Jag gjorde avläggare och sålde de flesta. Jag nådde inte målet för att kalkyngelsamhället var svagt och att drottningodlingen inte gav fler drottningar. Mål 2011: 10 sålda avläggare Verklighet: 8 sålda avläggare Mål 2012: 10 sålda avläggare
• Utbytet i drottningodlingen är fortsatt lågt. Nästa år kommer jag byta åtminstone två drottningar i samhällena och behöver drottningar till avläggarna. Mål 2011: 15 drottningar Verklighet: 9 drottningar Mål 2012: 15 drottningar
• För första gången har jag haft en lagom honungsproduktion, hanterlig och den har gått bra att sälja utan mellanled, nästan så att man kunde hanterat mer nu när jag har allt som rör biodlingen samlat där jag bor. Med en stor avläggarproduktion så kan jag inte ha alltför höga förväntningar på honungsproduktionen. Mål 2011: 150 kilo Verklighet: 155 kilo Mål 2012: 150-180 kilo

Ett mål har också varit att mysa vid kuporna och inte bara rota runt i dem. Jag har njutit mer vid kuporna än tidigare år, nu när de står runt knuten, men mer njutning vore inte fel!

Bina inburade

Tidigare i höst så upplevde jag problem med fåglar som störde bina. En gång så tog jag en fågel på bar gärning när den hackade i nätbotten, gissningsvis i ett försök att komma åt bin som låg döda på nätets insida. Det är helt okej att fåglarna äter de döda bina, men jag vill inte att de stör bisamhällena. Dessutom så har det uppkommit en massa gropar i kuporna, främst på taken. Jag misstänker att fåglar försökt hacka sig in för att komma åt godbitarna på insidan. Tidigare har jag haft flusterskydd med nät för flustret. När fåglarna gav sig på hela kupan behövdes något mer.

Jag köpte nät som jag mödosamt (stickigt nät och kallt ute) monterade ihop till två burar som täcker in tre kupor var. Nu kan inte fåglarna komma åt kuporna, ens med långa näbbar! Tyvärr verkar bina ha svårt att ta sig in i kupan när de väl flugit ut. Det gjorde några bin söndags (11 grader varmt...). När de vill in landar de på nätburen och blir kvar där i sitt kraftlösa tillstånd. I vår gäller det vara redo när det är rensningsflygning och ta av burarna.

Temperaturmätning i bikupan

Filip har satt upp temperatursensorer lite här och var i vårt hus. Så varför inte sätta in en sensor även i en bikupa?! Sagt och gjort, i söndags stoppade jag in kabeln med sensorn i ena änden. Sensorn placerades nedstucken mellan ramarna mitt i kupan, se bilden nedan. Där ser man också att bina format sitt vinterklot. Klotet kommer att flytta runt i lådan varefter vintern går, så temperaturen för sensorn varierar så klart beroende på om bina omger sensorn eller inte. Är samhället vid liv kommer temperaturen i och utanför kupan skilja sig åt. Så får det gärna förbli. När samhället drar upp nytt yngel i vår stiger temperaturen markant. Skulle vara spännande att se i mätningen! Aktuella temperaturer går från och med nu att se till höger här på bloggen.