I förra veckan var det möte i biodlareföreningen, där vi hade kvalitetsansvarige i distriktet, Nils-Erik Persson, på besök. Han berättade om hur man ska arbeta med kvalitet i sin biodling och få in det rätta tänket. På slutet manade han oss att inte låta oss tyngas för mycket av diverse lagkrav, utan njuta av vår härliga hobby.
Man blir ju lite orolig när man hör diverse byråkratiska krav, men i många fall är det bara att fylla i en blankett en gång, så är det inte mer med det. T ex är det i år dags att anmäla sina bigårdar till länsstyrelsen. Tack vare anmälningarna kan bitillsyningsmannen ha koll på var det finns bisamhällen och vid eventuellt sjukdomsutbrott sätta in åtgärder för bigårdar i närheten.
I helgen var min biodlareförening med på trädgårdsmässan. Vi sålde honung, ljus och tvål, och informerade om biodling. Det är alltid kul att få snacka om bin! Det var flera som var intresserade av att börja som biodlare, så vi får säkert med någon deltagare på nybörjarkursen som börjar i maj. Det var också några som redan var biodlare eller före detta biodlare som kom fram och pratade, bland annat en biodlare som lagt av efter att stormen Gudrun tagit hans bisamhällen... Förvånansvärt många kände till och frågade om varroakvalstret, men det kanske är allmänbildning!?
I en monter på mässan demonstrerades ett hummelsamhälle för pollinering i växthus. Det var ett myller av humlor av olika storlekar inne i kartongen, som hade ett plasttak att titta genom. Till slut fick jag syn på den största – drottningen. Humlornas celler är bollformade och sitter huller om buller i boet, till skillnad från honungsbinas sexkantiga celler i platta kakor. Bina får i och för sig hjälp på traven av biodlaren, men det känns ändå som om det är mer ordning och reda på bina än humlorna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar