Ett år med bin

Idag är det precis ett år sedan mina första samhällen levererades och jag blev biodlare. Det är fortfarande lika häftigt med de små krypen! Även om det är långt kvar till den rutin som kollegerna i föreningen har, så känns det ändå som att jag fått in nån slags vana att plocka i kuporna. Jag känner ett större lugn nu. Tidigare hade jag lättare att bli frustrerad när jag råkat få bina på dåligt humör. (Eller är det så att bina har en period med bra humör vid den här tiden på sommaren?!)

Nu förbereder jag mig för min första ordentliga skörd och har just utformat en etikett till burkarna tillsammans med Filip. På tal om burkar, så köpte jag ett gäng på vägen hem från jobbet. Nu blir det semester, och jag ska inte bara stå i slungrummet!

Framgång och bakslag i hovet

Igår var jag vid mina bisamhällen i Hässelby, framför allt för att se om den drottning jag tillsatte i förra veckan hade accepterats. Det hade hon! Jag fick inte ögonkontakt med henne, men jag hittade både ägg och larver.

Idag var jag till föreningsbigården igen. Där är det problem med några drottninglösa samhällen. I ett tillsattes en oparad drottning i förra veckan, men henne hade de inte accepterat. Bina har lättare att ta emot en parad drottning.

Precis som jag hade ett avläggarsamhälle där en drottning fått krypa ur sin cell men där hon inte klarat sig, fanns ett sånt samhälle i föreningsbigården. Ett av de andra samhällena var jättesvagt och utan drottning, men med en drottningcell. Dessa båda slogs ihop till ett starkt samhälle, nu med möjlighet att dra upp en drottning. Fantastiskt vad man kan dona med samhällena och bina gillar läget (åtminstone rätt så ofta).

Drottningmärkning

På midsommarafton tittade jag till bigården i Bromma, där mina avläggarsamhällen och parningskupor står. Jag började med att öppna de två parningskuporna. Det verkar vara olika mycket bin i dem, för den ena var rätt full, medan den andra bara hade bin i foderutrymmet. Det känns lite tveksamt att drottningen klarat sig i åtminstone kupan med bin endast i foderutrymmet, för skulle bina lämna drottningen ensam i det andra utrymmet? Vi får se om en dryg vecka hur läget är.

I avläggarsamhällena hade honungslagret minskat under regnperioden, särskilt i ena samhället som nästan var utan mat. Jag flyttade över en honungsram från den andra kupan, så att bina inte svälter. I det andra samhället, som jag inte använt till drottningodling, borde det finnas en parad drottning vid det här laget. Henne ville jag hitta och märka! Jag spanade på ram efter ram i den övre lådan och hittade några ägg i ett par ramar, så det finns alltså en drottning, tänkte jag. Men sedan hittade jag inte några ägg i den nedre lådan, så då började jag undra. Hon borde ju ha några ramar fulla med yngel vid det här laget. Eller är jag för krävande? Arbetsbin kan lägga obefruktade ägg om de är utan drottning för länge, så det kan vara förklaringen till äggen och i så fall finns det inte nån drottning att hitta. Okej, en sista koll.

Rätt som det var så gick hon där framför mig, drottningen! Fram med märkpenna och märkbur. Filip hjälpte mig fånga in henne och tillsammans fick vi in henne i märkburen. Sedan var det bara att klämma henne mot nätet (jag hade testat innan med en drönare) och färga ryggskölden grön. Det är olika färg som gäller varje år, härnäst blir det blå, vit, gul och röd, sedan börjar man om med grön. På så vis kan man hålla reda på åldern på drottningarna. En drottning kan bli typ fem år, men oftast byter biodlaren eller bina ut henne innan dess när hon blir mindre produktiv. Tack vare märkningen så blir det lättare att se drottningen kommande gånger. Att hon inte lagt fler ägg är ju oroande. Kanske är hon dåligt parad. Spottar hon inte upp sig får jag byta henne...

När vi hade varit vid midsommarstången och just skulle gå tillbaka visade Filips pappa mig några bikupor bara något tiotal meter bort från midsommarfirandet. Det var två trågkupor och en uppstaplingskupa, men bara en av trågkuporna verkade ha invånare. Kul att veta vad man har för bigrannar. På bilden förklarar jag för Viktor, en systerson till Filip, hur trågkuporna är uppbyggda.

Tillsatte drottning och räknade kvalster

Jag kom på att jag missat att berätta om att jag tillsatte den köpta drottningen till det drottninglösa samhället i tisdags. Det blev inte en avelsdrottning som jag trott, var nog nåt missförstånd. Men jag hade ju tänkt mig en bruksdrottning från början, så det är ju inte hela världen. Nu är det bara att hoppas att bina accepterar henne.

Häromveckan la jag in ett så kallat varroainlägg i botten på mina stora samhällen. När varroakvalstren dör så trillar de till botten i kupan. I vanliga fall städar bina ut de döda kvalstren, men inlägget har ett galler över sig så att bina inte kommer åt att städa. Nu har jag räknat kvalstren. Nedfallet i samhällena var 2-3 kvalster per dag. Det är en OK nivå. Då räcker det att sätta in behandling i höst efter sista skörden.

Första honungen såld!

Filip fick frågan från en kollega på jobbet om jag hade nån honung att sälja. Det har jag ju inte tyckt att jag haft, eftersom den honung jag har är från min första skörd nånsin. Den honungen har ju varit smått helig. Men så fanns det ju någon burk kvar, och snart blir det väl dags för skörd igen, så varför inte sälja? Då uppkommer ju problemet som stavas prissättning. Det är svårt att sätta "tillräckligt" höga priser, men jag har ju investerat både möda och pengar på biodlingen. Skulle jag slå ut biodlingens utgifter förra året på mina få kilo honung skulle priset för 250-gramsburken bli 500 kronor... Men, men. Jag kan ju använda utrustningen fler år, som tur är. Efter en del vånda och resonerande, så fick burken priset 25 kronor och blev såld. Min allra första honungsförsäljning!

Igår var jag med i föreningsbigården, där vi kollade om samhällena hade fungerande drottningar. Det var första gången jag var vid föreningens bigård sedan förra säsongen. Det är ett helt annat tempo när mina erfarna biodlarkolleger kollar igenom samhällen än när jag gör det... Det är givande att höra hur de tänker när de undersöker samhällena och varför de gör på ett visst sätt. I de flesta av kuporna fanns det rätt så lite honung, men ändå mer än vad jag har hittills. Jag kanske stör mina bin för mycket, så de inte kan fokusera på nektarsamlandet?

Parningsdags

Igår gjorde jag och Filip en snabbinsats. På morgonen kom jag på att jag räknat fel på när de uppodlade drottningarna ska krypa ur sina celler, och insåg att jag borde sätta dem i parningskupor. Vi laddade parningskuporna med bin från en skattlåda. Först fuktade jag bina (kanske lite för mycket...) innan jag hällde ner dem i två parningskupor. Jag ville inte störa den sovande värdfamiljen i huset, så jag hade inte hämtat stövlarna. Har jag inte lärt mig av tidigare misstag? Bidräkten smiter ju inte åt tillräckligt kring anklarna utan stövlar, så nu hade jag ett gäng bin som kröp uppåt längs benen! När vi var klara fick jag då och då dra ner byxorna för att jaga ut bistackare.

Sedan skulle jag hämta drottningarna i andra bigården. Det gjorde jag helt utan bioverall. Jag hade bråttom iväg. Det gick bra som tur var, men så har jag ju snälla bin också. Det visade sig att drottningarna inte krupit ut. Men det borde de göra när som helst, och då kan man sätta till drottningarna som "krypmogna celler" i parningskuporna. Så nu står kuporna i källaren och snart är de redo för att ställas ut och öppnas för att drottningarna ska kunna flyga ut och para sig.

Värst vad det regnar. Det känns som om det varit ihållande regn de senaste två veckorna. I början tänkte jag att det var bra med regn för växtligheten. Men nu har det gått till överdrift. Ska det hålla på så här kan ju inte bina hämta nån nektar och inte göra någon honung. Idag skulle jag köpt en ny drottning, men det var inte läge att öppna kupan för tillsättning så det får vänta. Hoppas den drottning jag köper har lyckats bli parad ordentligt, mellan skurarna.

Lyxdrottning till bigården

Min drottningodling tar fortfarande vissa stapplande steg. Två av de nio larver jag tillsatte till ena avläggaren hade antagits, dvs bina har byggt ut deras celler till stora fina drottningceller. Faktiskt så stora att det blev lite knepigt för mig. För att undvika att den första drottning som kryper ur sin cell går och förstör de andra drottningcellerna, så sätter man en bur över varje cell. Jag satte försiktigt på burarna, men cellerna var så stora att burarna ändå skavde emot drottningcellerna. Hoppas att de inte blev för skadade!

Att inte fler av de tillsatta larverna matades upp till drottningar beror nog på att det fanns andra celler i kupan som hade larver som konkurrerade om uppmärksamhet. Helst ska samhället vara fritt från annat öppet yngel (ägg och larver) för att odlingen ska lyckas.

Nu har jag beställt en drottning till mitt viselösa samhälle (vise = drottning). Hon kommer i helgen. 500 kronor för en liten insekt... Men det är inte vilken insekt som helst, det är en stationsparad bidrottning! Det betyder att den parats på en parningsstation på en ö med endast drönare av känt urspung. Dess mamma är högproduktiv och ger snälla bin, sägs det.

Jag behandlade mina avläggare med oxalsyra i helgen, för bekämpning av varroakvalster. Samtidigt som jag droppade oxalsyran, kom jag på att det ju finns täckt yngel i ena kupan. Oxalsyran kommer inte åt varroa i täckt yngel... Syran kommer åt kvalstren på bina i alla fall, så nån nytta gör den.

Idag skulle jag på sista tillfället i fortsättningskursen i biodling - trodde jag. Det var igår visade det sig. Inte nåt vidare flyt för mig. Istället åkte jag till föreningsbigården, men där var det inte så mycket aktivitet. Vädret är inte riktigt biodlarens favvo just nu. Men jag fick lite tips av biodlarkollegerna inför den fortsatta drottningodlingen.